photography.nu

Färgfotografering

 Det som anses vara världens absolut första färgfoto togs utav James Clerk Maxwell redan 1861. Själva tekniken med att skapa färgfoto hade sin utveckling i mitten av 1800 talet och i början så var det stora problemet med att förhindra att färgerna bleknade bort vilket dem gjorde.
En av de första metoderna för att kunna ta fram fotografier av färg var att använda tre stycken kameror, där varje kamera hade sitt eget färgfilter och detta gav de tre grundkanalerna för att kunna i ett mörkrum återskapa ett färgfoto. Sergej Produkin-Gorskij som var en rysk fotograf använde sig av en annan metod, nämligen att använda tre stycken färgplåtar och dessa togs i snabb följd efter varandra.
Först i början av 1900 talet kunde färgfilmen ta upp mer än bara dem begränsade färgerna och detta var mycket tack vare kemister som med hjälp av emulsioner av olika material skapade tillräckligt med känslighet så att rött och även grönt ljus kunde användas, en av dessa kemister var Hermann Wilhelm Vogel.
Bröderna Lumière utvecklade runt 1917 olika färgfilmer, dessa bygges på en metod som heter autochrome och med en princip vid namn additiv färgblandning. Tyska företaget Agfa och det amerikanska företaget Kodak kom i mitten på 1930 talet men helt nya lösningar som gav fotograferingen finare korn och dessutom snabbare exponeringstider. Detta var i botten en färgblandning som är subtraktiv. 1936 hade Agfas Agfacolor Neu färgen helt integrerad i emulsionslagren, denna metod gjorde att fotografierna vart enklare att framkalla. De mesta utav dem moderna filmerna är byggda på detta.
Polaroid skapade 1963 de första färgfilmerna som enbart skapades och framkallades på ett per sekunder och då inne i själva kameran.
Ett färgfoto skapar bilder som är positiva på en genomskinlig film, dessa används i en diaprojektor eller negativ och dessa används för att ta fram positiva förstoringar på särskilda fotopapper. Det sistnämnda är den vanligaste metoden för att framkalla färgfilm.

Digitala fotografier

Nu är fotografier väldigt lätta att på ett eller annat sätt manipulera och detta med hjälp av olika bildredigeringsprogram som till exempel photoshop.
Fotografering som är filmbaserad är inte lätt för vissa underrättelsetjänster som jobbat rätt långt från ett fotolabb, främst i kapprustningen under det kalla kriget som pressat dessa flyg fotografer att man måste leverera sina foton snabbare och snabbare. När sedan Gary Powers blev nedskjuten 1962 så satsade USA mera på spionsatelliter i stället. De allra första av dessa levererade enbart oframkallad film ner till Jorden. Sovjetunionen hade 1958 Luna 3 i rymden som hade sitt eget labb för framkallning och för att fotografera månens baksida, problemet som uppstod var att när sedan bilden skulle scannas och skickas via radio så försämrades kvaliteten ganska rejält. 1976 sköt dock USA upp KH-11 och detta var den allra första spionsatelliten som fotade digitala foton.
Dessutom var dem som fotograferade nyheter vid denna tid även hårt under press utav televisionens konkurrens och det tog inte lång tid innan kameror som är elektroniska kom ut på marknaden för civila. Företaget Sony presenterade 1981 en kamera som inte innehöll någon film vid namn Sony Mavica, denna hade en Charge Coupled Device eller en CCD, den visade bilderna på en TV och sparade dessa på en disk trots att de inte var helt digitaliserade. Kodaks DCS 100 kom 1990 och det var den första tillgängliga digitala kameran för kommersiellt bruk.
Det som skiljer mellan filmbaserad fotografering och digital fotografering är att det är svårare inom den analoga fotografering är mycket svårare att kunna manipulera bilden då detta involverar optik, film och fotopapper, men med digitala bilder är det relativt enkelt med redigeringsprogram, detta underlättar för amatörfotografer att få till bra bilder.
Fotografering med digitala kameror har ganska fort tagit över de största delarna av den fotografin som är filmbaserad både professionellt och privat. 2004 sa Kodak att man slutade sin tillverkning av kameror så använder fotografisk film och även Canon och Nikon har därefter följt efter och gjort detsamma.

Andra sorters av fotografering
Sen finns det givetvis andra typer av fotografering, flertalet av dessa kräver kanske någon form av special kamera eller någon annan form av kringutrustning som till exempel nattfotografering (denna kräver ett slags stativ tack vare en exponeringstid som är förlängd), sen har vi infraröd fotografering (denna kräver att man dels har en särskild film och dessutom ett filter framför objektivet), sen finner vi ju även undervattensfotografering (här behövs inte så konstigt nog ett vattentätt kamerahus och även ett vidvinkelobjektiv detta på grund utav vattnets brytningsgrad) och sen har vi något som heter stereofotografi (detta kräver en särskild kamera som har dubbla objektiv eller att man har en speciell form av adapter som kan dela upp fotot i två stycken delar, detta kan till exempel vara till för 3D effekter).
Att man kan manipulera foton är allmänt känt och en väldigt tidigt känd sådan är där Vladimir Majakovskijs älskarinna som var gift suddades ut ur ett foto med honom och detta tack vare politiska skäl.
Sen får vi ju absolut inte glömma att det finns massor av misslyckade bilder också, det kan vara sådana tagna helt utan fokus, de kan vara felbeskurna med ett helt oväntat objekt som hamnat framför objektivet som en tumme (vem har inte varit med om detta?) eller med objekt som ser helt annorlunda ut i verkligheten än vad dem gör på fotot. Sen finns det en extrem typ av så kallade misslyckade bilder och det är foton där man försökt lura folk att det finns andar eller ufon och detta kallas för Kirlianfotografi och är väldigt mycket vanligare nu med tanke på att man enklare kan manipulera ett fotografi idag med hjälp av dem olika fotoredigerings programmen som finns.

Scroll To Top